Nu kan jag äntligen leva normalt

Av Laila Sandvold Macdonald
Foto: Bengt Ove Sannes

- Hörselnedsättningen kom gradvis och jag förträngde den nog under en längre tid. Men som 24-åring var jag tvungen att erkänna att jag hade nedsatt hörsel. Det var absolut inte okej. Jag tyckte att det var pinsamt. Dessutom blev det svårare att utöva min sport, berättar den aktiva 30-åringen.

Elisabeth Sveums hörselproblem berodde på otoskleros, en sjukdom som drabbar hörselbenen i mellanörat och innerörat. Hörselbenen växer samman så att de inte kan överföra ljudsignaler lika bra eftersom de inte kan röra sig lika bra som tidigare. Sannolikt var sjukdomen nedärvd. Hon har dubbelsidig otoskleros och har hörapparater i båda öronen.

Hon fick sina första hörapparater 2013 men började inte använda dem förrän 2016 eftersom hon tyckte att det var pinsamt att höra dåligt. De första hörapparaterna som hon skaffade fungerade inte heller bra för henne. Elisabeth Sveum har alltid gillat tuffa utmaningar. Hon åkte skidor som 2-åring, som 7-åring började hon spela fotboll och som 13-åring började hon tävla i längdskidåkning.

- Jag älskar att tävla och vara ute i naturen. Idrott och motion har alltid varit en stor del av mitt liv. Därför var det väldigt svårt att behöva erkänna att jag hade dålig hörsel, säger hon och konstaterar:

- Det kändes inte okej att få hörselproblem i tjugoårsåldern. Men med hörapparaterna kunde jag fungera normalt.

Läs också om Bo Vestergaard

De bästa idéerna kommer ofta på cykeln

Även i arbetslivet har Elisabeth Sveum satsat lite hårdare än de flesta. Hon har examen inom grafisk design och har drivit egen firma sedan 2012. Det funkar bra att kombinera professionell cykling med jobbet trycker hon .

– Det ger en bra balans. När jag cyklar så vilar jag hjärnan och när jag arbetar får kroppen vila. I min verksamhet arbetar jag mycket på projektbasis och även lite säsongsmässigt. Båda är givande, men när det gäller sporten är det nu jag verkligen kan satsa, betonar hon och tillägger:

Samtidigt finns det en trygghet i att ha ett jobb och ett yrke som jag kan falla tillbaka på. Det ger mig en inre frid att kunna satsa på min sport som jag gör. Dessutom är det viktigt att ha ett jobb om det skulle gå dåligt inom sporten.

Elisabeth Sveums börjar i regel med att träna innan hon börjar med dagens arbetsuppgifter. De bästa idéerna kommer ofta när hon cyklar i skogen, berättar hon. Cykling har varit en passion sedan hon var fem. Det hela började när hennes far uppmuntrade henne att prova mountainbike. Sedan dess har hon kombinerat cykling och skidåkning, och genom åren har hon byggt upp en imponerande meritlista med topplaceringar i Norge och internationellt inom både mountainbike och längdskidåkning. Hon klarar sig också bra i både sommar- och vintertriathlon.

Det betyder extremt mycket för mig att kunna träna cykling – det är en mycket viktig del av mitt liv. Jag cyklar ungefär 30 timmar i veckan, säger hon.

Rädd för det som hon inte kan höra

Hörseln är viktig vid cykling eftersom det är avgörande att kunna höra var ljudet kommer ifrån.

– Jag litar inte på att jag hör allt. Elbilarna är verkligen tysta. De kan verkligen skrämmas. Men jag älskar att cykla, så jag har valt att övervinna rädslan när jag tränar ensam. Jag är tacksam för att jag kan justera ljudet på hörapparaterna efter miljön som jag befinner mig i – och att kunna streama ljudet direkt till hörapparaterna. Det är fantastiskt när jag vill lyssna till musik och tala i telefon. Jag har alltid headset och behöver inte några Airpods, som är så populära idag, säger hon.

Elisabeth Sveum fortsätter att vänja sig vid ett liv där hon inte längre hör som tidigare. Inte ens med de senaste hörapparaterna är det percis lika bra som normal hörsel, även om de tekniskt sett är mycket bra.

– Jag har upptäckt att jag måste ta en dag i taget. Under tävlingar måste jag ta på skygglapparna, men när jag tränar tycker jag att det är trevligt att kunna höra fåglar, porlande bäckar och andra ljud i naturen. Men det går inte att höra alla ljud, betonar hon.

Elisabeth Sveum tycker i stort sett att hörapparaterna fungerar bra nu, både för cykling, på jobbet och i sociala sammanhang. Hon upplever särskilt en skillnad när hon är umgås med vänner och på jobbet, bland annat vid kundmöten. Hon berättar:

– Nu slipper jag frukta dessa möten och känna mig dum när jag inte kan höra eller hör fel. Utan hörapparaterna hade jag aldrig kunnat arbeta som grafisk designer.

Läs också blogginlägget om ett bra arbetsliv med hörselsnedsättning

Glad för att hon inte visste om otosklerosen tidigare

Elisabeth Sveum berättar att hon fortfarande tycker att det är pinsamt att ha fått nedsatt hörsel i så ung ålder, men att hon aldrig har fått negativa synpunkter från familj, vänner eller kollegor för att hon använder hörapparater. Hon medger att hon vid vissa tillfällen undvikit sociala sammanhang.

– Jag saknar inte promenader på stan. Det har jag ändå aldrig gillat särskilt mycket. Men med hörapparater kan jag ha kul med goda vänner. Det betyder mycket för mig. Goda vänner är egentligen viktigare än både jobbet och cyklingen i slutändan.