Lätt att hamna utanför med dålig hörsel

Av Jennie Aquilonius 

Den som inte riktigt hör hamnar lätt utanför i sociala sammanhang. Susanna Ahlström är ledamot i Hörselskadades riksförbund, HRF:s, styrelse och arbetar med organisationsutveckling på Funktionsrätt Östergötland, en ideell organisation som vill öka möjligheterna för människor med funktionsnedsättningar att leva ett bra liv. Hon vill se mer habilitering och rehabilitering för personer med nedsatt hörsel. Särskilt aktiv kommunikation och strategier för att hantera vardagen är viktiga.

- Det blir svårt att delta i småpratet vid fikabordet, som är en viktig del av det sociala kittet som håller ihop oss människor. En del drar sig för att gå på kafé eller restaurang med familj och släkt eftersom det blir för jobbigt. När du inte hör kan det orsaka missförstånd och irritation, både från dig själv och omgivningen. Det är också lätt att känna sig dum när du missförstår eller inte hänger med i samtalet, säger Susanna Ahlström.

Det här kan leda till att människor drar sig undan från sociala sammanhang och isolerar sig. Det kan i sig leda vidare till nedstämdhet och depression. Därför försöker HRF peppa människor att våga tro på sig själva, berätta för omgivningen att de hör dåligt och tala om vilka behov de har.

Susanna Ahlström har Ménières sjukdom som bland annat kan orsaka nedsatt hörsel. Det var på en rehabiliteringskurs i Hörselvårdens regi som hon började förstå hur dåligt hon egentligen hörde, och fick lära sig strategier som öppnade nya dörrar. I dag ser hon sina hörapparater som smycken och har valt en turkos modell.

- De är mina bästa hjälpmedel, de är guld värda.

På kursen blev hon stärkt av att träffa andra i samma situation, att känna sig förstådd och att hon inte var ensam.

- Jag kände mig lyft av att dela erfarenheter och höra andra personers berättelser. Det gav hopp att se att andra hade klarat av saker som jag själv inte fixat. Du kunde också ta med närstående på kursen, det blev en rehabilitering även för dem. Hörselnedsättningen är ju inte bara mitt bekymmer utan det finns en hel familj runt omkring som måste förhålla sig till den.

Hon menar att rehabiliteringen handlar om att hitta ett nytt grundläge, ”det här är jag i dag.”

- Hade jag inte fått min hörselnedsättning hade jag aldrig varit där jag är nu och det finns många fina människor som jag inte hade träffat.

Kan orsaka depression

Att förlora sin hörsel väcker ibland existentiella frågor om livet, åldrandet och döden. Det berättar Gerhard Andersson, psykolog och professor i klinisk psykologi, verksam vid Linköpings Universitet och Karolinska Institutet.

- Det kan vara en påminnelse om att kroppen sakta men säkert blir sämre. En hörselnedsättning kan också väcka frågor om identitet. Vi som jobbar med det här talar om en biopsykosocial modell, att hörselnedsättningen har en biologisk, en psykologisk och en social sida. Identitet handlar mycket om sociala relationer, vem jag är i relation till andra, säger Gerhard Andersson.

Det vi framför allt använder vår hörsel till är kommunikation och därför påverkar en nedsättning det sociala samspelet. Den som hör dåligt måste också anstränga sig mer i kommunikationen med andra och blir fortare trött. Gerhard Andersson berättar att nedsatt hörsel, liksom smärta, kan vara en stressfaktor som orsakar ångest och depression. Det kallas samsjuklighet.

- Du har problem med din hörselnedsättning men lider dessutom av stress, ångest eller nedstämdhet. Om du känner dig deprimerad kanske du inte orkar göra den där extra ansträngningen som behövs när man har en hörselnedsättning, du tappar lusten och motivationen att till exempel gå på den där festen ändå, även om du hör dåligt.

För många tar det lång tid innan de kollar sin hörsel. Gerhard Andersson tror att det kan handla om åldersstigma, att inte vilja känna sig eller framstå som gammal eller annorlunda. Men däremot upplever han att det stigma som tidigare fanns kring hjälpmedlen har blivit mindre eftersom de flesta människor i dag går omkring med små apparater i öronen. Men med rätt hjälpmedel, som en hörapparat, behöver en hörselnedsättning inte påverka livskvaliteten, betonar han. Gerhard Andersson har också gjort en studie av acceptansorienterad behandling för personer med hörselproblem och psykisk ohälsa. Deltagarna fick lära sig metoder för att acceptera sin hörselnedsättning och hitta strategier för att leva så bra liv som möjligt. En viktig del handlar om att fundera igenom vad som är viktigt för en i livet och hur nöjd man är med de områdena.

- Det gick bra för deltagarna, de fick en förbättring i sina psykologiska besvär och en ökad acceptans för sina hörselproblem.

Det finns också andra anledningar att ta tag i sin hörsel, enligt Gerhard Andersson. Forskning visar att en obehandlad hörselnedsättning kan påskynda hjärnans naturliga åldrande, som försämring av kognitiva förmågor och utveckling av demenssjukdom.

- Om du använder ett organ mindre så kommer det att degenerera och tappa i funktion. Hjärnan får också mindre stimulans om du inte använder hörseln fullt ut, säger han.

Läs fler inlägg