Av Jennie Aquilonius
Så många går med en hörselnedsättning utan att göra något åt det att det kan ses som en osynlig folksjukdom. Många förstår inte att de har problem med hörseln – eller förnekar det. Därför är kunskap lika viktigt som tekniska hjälpmedel, menar experter. I detta inlägg har vi talat med Mattias Lundekvam, förbundsordförande i Hörselskadades Riksförbund och Claes Möller, professor emeritus i audiologi vid Örebro universitet.
Enligt Hörselskadades Riksförbund, HRF, har runt 1,5 miljoner svenskar en hörselnedsättning. Men många får inte behandling. Claes Möller, professor emeritus i audiologi vid Örebro universitet, berättar att det i snitt tar tio år från att de första symtomen visar sig till att män söker hjälp. För kvinnor går det något snabbare, de går till läkaren efter sex, sju år. Ju fortare folk söker hjälp desto enklare är det att hantera problematiken, menar han. Risken är annars att personen drar sig undan och isolerar sig från sociala sammanhang.
Varannan har hört dåligt i över tio år utan att söka hjälp. (HRF och Synovate 2008)
Claes Möller
Claes Möller berättar att människor tidigare undvek att söka vård för att det kändes skämmigt att ha en hörapparat, det sågs som ett tecken på ålderdom. Men det har till stor del ändrats. De smarta mobiltelefonerna har till exempel gjort att det är vanligt att folk i allmänhet går omkring med snäckor i öronen.
”Det har också skett en fantastisk teknisk utveckling de senaste åren. Det viktigaste som har hänt är att du kan få en hörapparat även om du har en liten nedsättning. Det tredje, som gör att folk har blivit bättre på att söka hjälp, är blåtandstekniken som möjliggör en slags integration mellan hörapparaten och mobiltelefoner och andra tekniska hjälpmedel.”
Läs även: Livet är inte slut med en hörselnedsättning
Hjärnan blir trött
Men det finns fortfarande en ovilja hos människor mot att erkänna att de inte riktigt hör som de ska. Många förstår helt enkelt inte att deras problem handlar om hörseln. Många skyller också på sin omgivning; det är barnen eller kollegorna som pratar för snabbt och mumlar.
”Det är inget nytt. Den som sa det först var Aristoteles, som redan för 3 000 år sedan sa att ”ungdomen talar så snabbt och otydligt nu för tiden”.
De första symtomen kommer smygande. Plötsligt sitter någon framåtlutad i fikarummet, tittar intensivt på den som pratar och måste koncentrera sig hårt för att höra. Det uppstår missuppfattningar och irritation både i arbetslivet och privat. Vissa blir ljudkänsliga och måste ha helt tyst när de kommer hem.”
”Om du missar lite konsonanter här och var blir meningen otydlig och då måste hjärnans arbetsminne och kognitiva funktion jobba. Det kräver hjärnenergi och då blir du trött. Därför får hörselskadade en del sekundära problem som trötthet och ont i huvud och axlar. Det gäller för oss att hjälpa dem innan det går så långt att de blir sjukskrivna och deprimerade”.
Viktigt med kunskap
Ju snabbare du söker vård, desto enklare blir det att hantera problematiken. Mattias Lundekvam, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund, berättar att personer som hör dåligt anpassar sig efter det. Om hörselnedsättningen blir större kan det vara svårt att anpassa sig till alla de ljud som kommer med en hörapparat, ljud som du aldrig hört förut eller som du glömt bort. Risken för utanförskap ökar också.
”Om det har gått långt har personen kanske redan valt bort flera sociala sammanhang. Om hörselvården går in tidigt är möjligheterna större att folk kan underhålla och bibehålla sina sociala nätverk”, säger Mattias Lundekvam.
Mattias Lundekvam
De som känner någon med en hörselnedsättning kan ha lättare att acceptera läget, medan de som saknar information kan bli nedstämda, och en del tror att livet är förstört.
”Många som inte har en funktionsnedsättning, vilken som helst, tänker att det är jobbigt att få det. De vet inte vad det innebär och har en bild av att nu går det utför. Det är också vanligt att koppla hörselnedsättning till åldrande, att det är ett svaghetstecken.”
Därför räcker det inte enbart med hörapparat, menar Mattias Lundekvam. Patienterna behöver också information om vad en hörselnedsättning är, vad det får för psykosociala konsekvenser och vad de ska tänka på.
”Annars riskerar självbilden att bli negativ. Det kan kännas som en sorg, att du blir svagare. Många tenderar också att fokusera på problemen i stället för möjligheterna.”
Om patienterna inte får kunskap om sin funktionsnedsättning, tekniken och vad de själva kan göra är risken stor att hörapparaten hamnar i byrålådan. Mattias Lundekvam berättar att många med hörselnedsättning har behov av att träffa andra i samma situation. Det ger dem möjlighet att utbyta erfarenheter om allt från erkännandeprocessen till hur tekniken fungerar. Det blir en vardagsrehabilitering som fyller en viktig funktion. HRF ordnar olika sociala sammanhang
som föreläsningar och resor som är tillgängliga för hörselskadade.
”Många känner att de kommer hem, att här kan jag andas ut och här förstår andra mina behov, det är inte pinsamt att säga ”Va?” en gång till. Det blir en fristad.”